Liten, söt, ond...

Senaste inläggen

Av Paula - Torsdag 1 dec 20:58

Min unge har återigen bytt fritidsaktivitet.

Från friidrott nu till innebandy, och detta är första gången hon själv uttryckt glädje och intresse över en sport. (Gläder mig som en fd innebandyspelare...)

Ikväll var det då dags för tredje träningen.

Ganska tidigt in i träningen blev Saga träffad av en ganska hård boll i ansiktet. Det blev tårar och sitta på bänken ett tag och hon ville åka hem...

Men nej, som Mamma är jag ganska hård. Jag sa: du får givetvis sitta på bänken om du inte vill vara med, men vi åker inte hem pga en boll i ansiktet, utan då sitter vi här och tittar timmen ut på de som spelar. För man ger inte upp efter en boll i ansiktet, för nu snackar vi innebandy och då kommer du få bollar överallt och ibland slag med klubban också...

Så, ungen bet ihop och gav sig ut på planen igen, och jag tror det kom några finska onda gener fram där och då. För inte en enda av killarna (var bara killar och Saga idag) lyckades behålla bollen när saga kom, hon tog bollen av alla och krigade så hårt!

I en av vattenpauserna så sa jag åt henne:
-Vad svamla du om att du skulle hem, du spelar ju jättebra!!

Saga Svarade: -Men mamma, jag visste inte att jag var såhär bra på innebandy.

:)

Thats my girl!!

ANNONS
Av Paula - Måndag 28 nov 03:31

Fick igår den trista och hemska nyheten att Sagas Faffa har hastigt gått bort. :(


Så otroligt ledsamt.


Jag minns när jag nyss träffat Sagas Pappa och skulle åka upp och hälsa på. Då fick jag skjuts av min Mamma och hennes dåvarande till korsningen på E10:an där Faffa plockade upp mig för vidare färd. På den tiden hade jag ännu Malte. Jag ringde Faffa för att fråga vilken färg på bilen han hade och han visste inte. :) Visade sig sen att den var väldigt odefinierbar i färgen, typ smutsfärgad? En Audi har jag för mig att det var.


Faffa ställde upp som barnvakt också åt Saga när jag var i Levi och sprang halvmaraton.


Och senast var han hundvakt åt Rex. Och söta Faffa hade bakat sockerkaka åt oss när vi skulle hämta tillbaka rex, och medan Faffa gick på toa åt rex upp halva sockerkakan från köksbordet.


Jag lider så med hans barn. Som får genomleva julen utan honom, och jag lider med mitt barn som förlorade sin Farfar. Jag är själv också ledsen, men jag biter ihop tills jag är hemma och ligger i sängen. Då får tårarna komma.

Jag hoppas bara att han har det bra nu. Och att han ser ner på de sina nu under julen och håller ett vakande öga över dom.


Vila i frid.

ANNONS
Av Paula - Söndag 27 nov 05:55

Snart är 4:de nattskiftet av 5 slut. Och det är jag med. Slut alltså.


Så in i h-vete trött, och seg. Och trött. Nämnde jag att jag var trött?


Nåja, sängen hägrar. Och jag ska nog ringa och väcka raring och be han komma och hämta mig, orkar inte promenera dom 3 kilometrarna hem känner jag. Ser så fram emot att få borsta gaddarna och få gosa in mig bredvid raring i sängen sen. Mys.


I övrigt så har jag frossat på smörgåstårta inatt. Sinnessjukt gott med massa goda räkor på. Eller, nja massa var det ju inte, men dom få räkorna som fanns på var goda.


Bara kämpa på, en natt kvar, sen ledig ett dygn, sen 2 förmiddagar innan jag får vara långledig inför nästa nattvecka igen. Det rullar på med andra ord. Första advent är det visst också idag, måste nog gräva fram adventsljusstaken idag... Då kanske man kan börja få lite julfeeling. :)

Av Paula - Lördag 26 nov 03:49

Ja, nu har det gått 7 dagar sen jag började på min diet, och idag visade vågen -2,4kg.


Inte illa trots att jag frossade pizza en av dagarna.


Men nu får det vara nog, så jävla kul var det ju faktiskt inte. Så idag har jag ätit rejält med kyckling, och till efterrätt blev det några ischoklad. MUMS!!


I övrigt är jag mitt inne i nattjobb, och är trött.

Sådeså.


Och ute vräker det ner snö. Huvva. Får nog pulsa ordentligt när jag promenerar hemåt på morgonen.  

Av Paula - Måndag 21 nov 10:18

Ja, för att krydda till mitt liv lite, och för att komma bort från den trista stabila vardagen så har jag spenderat helgen med både PMS och start av en diet. 


Jävligt dålig kombibation. 


På riktigt. 


Har aldrig gått på en riktig diet... Utan har alltid kört med vanlig mat och träning. Men nu har jag som sagt i säkert 2 år tampats med dessa lömska kilon som attackerat mig utan lov. Har i många många år vägt ca 54-55 kilo, men nu på senare tid så har vågen parkerat kring 60-62, och det är inte ok. 


Mest för att både MC-stället och täckbyxorna knappt låter mig inhalera när jag har på mig dom. 


Så, i fredags så körde jag igång på en kickstart-diet. Very Low Calorie Diet för att vara exakt. 550 kalorier per dag i form av shakes och soppor. Det gick rätt bra, förutom att jag hade PMS och kunde inte riktigt hålla humöret uppe utan obligatoriska chokladfrossandet... 

Nåja, nu är PMS:en över och gårdagen var nog den jävligaste dagen, dag 3. Kände mig så svag, så matt och totalt döhungrig. 


Men jag härdade ut, och idag känns det bättre. Ska köra denna diet i iaf en vecka, sen utvärdera. Sen gå över till kanske 1600 kalorier per dag så man orkar börja träna. Får hoppas verkligen att jag får bort dom där envisa smygkilona. 


Ska bli intressant att se hur det utvecklas. Jag tycker redan att täckbyxorna känns lite mer rymligare. Faktiskt. 

Och för att hålla humöret uppe och peppa mig själv ska jag unna mig ett besök hos frisören idag. Det långa håret ska väck. Där försvinner säkert 100gram eller nåt. :D 


Av Paula - Onsdag 16 nov 23:38

När man sitter och läser gamla inlägg från bloggen kan jag inte låta bli att sakna den kaotiska tiden för 6-7-8 år sedan. Ensamstående, singel, fattig, student osv...


Inte nu för allt i världen att jag vill göra mig av med Raring, jag älskar honom hur mycket som helst.


Men jag saknar lite kaos?


Allt är så stabil och lugnt och allt flyter på. Livet går superfort och som på räls som på den gamla goda SJ-tiden då tåg faktiskt gick när dom skulle och i alla väder. Kan man tycka att livet är trist när allt går som det ska?


Jag är nog lite knäpp. Men såhär lugnt och beskedligt har nog mitt liv aldrig varit.

Barnen är självgående, jag och Raring lever lyckliga, jobbet flyter på, hunden är frisk osv.


Kanske är detta lugnet före stormen? Snart kanske helvetet brakar lös? ;)


Nåjoo, jag kan iaf se fram emot lite julklappskaos snart när december nalkas. Det blir nog bra. Eller så kanske jag faktiskt har lika mycket kaos nu, men är så gammal och vis så att det bekommer mig inte lika mycket som förr? Nä, så är det nog inte. Livet blir mycket lättare när man har pengar, och som student var det inte lätt alls. Så dit vill jag inte tillbaka igen. Huvva.

Av Paula - Torsdag 10 nov 00:39

Ja, äntligen är allt flängande över!

Inte för att jag ogillar flängande, men det blev rätt mycket i oktober.

Först 2 veckor på bröllopsresa med Raring. Sen jobba en vecka och iväg på konferens över helgen med fantastiska partivänner.
Kul hade vi! Och lärorikt var det.

På kvällen var det givetvis middag och underhållning, men efter 70 timmars jobb var jag rätt sliten.

Sen hann vi knappt landa hemma innan kidsen hade höstlov och vi drog iväg till Finland på spa.

Vi var på hotell Eden i Oulu och badade, myste, shoppade och chillade.

Kul var det.

Men nu är jag tillbaka i vardagen, även om jag ligger efter en del. (Läs: dammråttorna har vuxit, likaså tvättberget).

Men men, jag ska ta tag i det.
I helgen blir det jobb igen, men jag ska nog hinna tvätta och dammsuga också. :)

Av Paula - Måndag 17 okt 05:19

Idag börjar vi vår hemresa. Men först några bilder:

Iförrgår var vi äntligen till havet och badade. Vi har en strand rätt nära hotellet, men där råder ännu gul flagg pga farliga underströmmar. Så vi åkte till white sand beach ca 1,5 mil norrut, och där gick det att bada. Jättefin strand, verkligen paradispotential.

Vi har hedrat den bortgångna Kungen Bhumibol genom att skriva i kondoleansboken och tända rökelse för han. Denna minnesplats finns i hotellets foajé. Efter att kungen dog så har barerna stängt och skall hållas stängd i 30 dagar. Restauranger har öppet och får servera alkohol, men stämningen ska vara respekterande.

Igår när vi käkade middag kom faktiskt 2 otroligt välklädda poliser till restaurangen och kollade så att allt gick rätt till i sorgen efter kungen. All heder åt dom.

Vår avskedsmiddag på Cloud 9, enda stället som vi ätit 2 ggr på under resan.

Igår var jag och fick mig manikyr också. Det var skönt. Det har typ pissregnat i 2 dygn nu. Men vi ska ändå ta oss ett sista dopp i poolen innan vi checkar ut. Och innan transfertaxin kommer och hämtar oss har vi bokat in oss på varsin timmes massage på hotellets spa.

Sen börjar den långa resan hem.

Och om man sammanfattar: vi har haft mycket tid tillsammans, vi har hunnit med varandra. Vädret har sugit och jag har mått dåligt typ hela första veckan. Sen tycker jag personligen att Thailand är lite väl sunkigt för mig, medan Eric inte alls hade samma uppfattning. Maten har varit god och folket vänligt. Men, jag åker inte tillbaka i första taget. Då åker jag mycket hellre till Kroatien eller nåt närmare ställe. Men helt klart är att vi ska resa fler ggr, tillsammans, sen får vi se vart det bär.

Presentation

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Liten, söt, ond... med Blogkeen
Följ Liten, söt, ond... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se