Så, då var det då gjort. Har varit på tingsrätten idag för en muntlig förberedelse angående mina barns boende. Och ja... Gick väl sisådär...

X tyckte jag var psykiskt sjuk och att barnen grinar varje gång dom ska till mig...

Ja ja.

Själv höll jag mig saklig och pratade endast när jag blev tillfrågad. Något X inte lyckades med.

Nu i efterhand undrar jag om jag skulle ha gått från sakfrågan och angripit hans karaktär... Men men. Gjort är gjort. Jag har rent mjöl i påsen idag och jag vet att jag sagt endast sanningen, och jag vet att om jag förlorar så var jag åtminstone ärlig medans jag gjorde det.

Men något säger mig att ärligheten inte kommer att vinna.

Min advokat trodde att mest troligt får han barnen... Domen kommer om en vecka. Den 1 juli klockan 14.

Jag mår rätt mycket piss just nu. Inte en enda tår har fallit ännu. Men jag har inte ätit på snart 2 dygn, och nu känner jag en stoor klump i halsen. En klump som inte låter sig sväljas...

Just nu är jag ensam, ingen ser mig, och nu ramlar tårarna. Tack för alla tummar som ni hållit, men just nu känns det hopplöst...