Nu börjar det bli ordning på allt.

Imorse när jag gick till dagis med Saga så tänkte jag för mig själv att jag ger dom en kvart, har dom inte kommit med nåt vettigt på den tiden så går vi hem och söker nytt.

Så, in klev då jag, och en ny fröken kom då och tog emot oss. Och sa då att idag hade dom tänkt att jag ska vara med kanske en halvtimme, och sen lämna saga, och hämta hon efter lunch.

Sen frågade hon om jag tyckte att det kändes bra.

Jag sa som det var att nej det gjorde det inte. Att jag var missnöjd med dom överlag och att jag funderade på att byta dagis då jag inte ansåg att dom alls hade nån struktur öht där.

Jag förklarade att det redan gått 1,5 vecka och att jag ännu varken fått information om tider, ingen information om kontaktuppgifter, ingen som helst information om hur en inskolning hos dom går till.

För jag sa: Om ni nu har som system att inte ha någon inskolningsansvarig, då måste ni ju informera mig som förälder om det, samt att ni måste ju föklara HUR NI gör, och varför ni väljer att ha ett annat system.

För nu känns det som att NI vet inte vad nån av er gör, och så fort jag pratar med någon, så undrar ni bara vem jag brukar prata med.

Jag framförde rejält med kritik till dom.

Och då fick jag höra att: Oj, den fröken som var på måndag, första dagen, det var hennes uppgift att se till att ge all information till oss, och där hade det då blivit fel. Alla andra antog att hon hade gett den nödvändiga informationen och att det ska inte gå till på det sättet och att dom bad så hemskt mycket om ursäkt och förstod att jag nu var oerhört osäker på hela verksamheten.

Så, denna fröken tog då sig an Saga och samtidigt berättade hon då HUR dom gör en inskolning och varför. Visserligen delar jag inte hennes synsätt med att inte ha nån speciell fröken, men att FÅ DENNA information kändes mycket mer betryggande. NU vet jag att dom trots allt har en strukturerad tanke bakom allt, och hade jag fått den informationen från början, då hade jag kunnat förstå varför dom gör på det sättet.

Så efter 40 minuter, då gick jag och klädde på mig, och sa hejdå till Saga, och visst, hon började gråta, men det kändes mycket bättre. Och jag förklarade åt fröken att jag känner mig mycket tryggare nu när jag har fått hennes förklaring. Så hon blev lite glad ändå. (nu kanske dom inte tycker jag är alltför hemsk). Ringde och hörde sen, och Saga hade bara varit ledsen i nån minut, sen hade hon lekt vidare. *pustar ut*

Dom tyckte det var bra att jag framförde kritiken till dom så att dom kan se till att det inte upprepas.

Och nu ska jag gå och hämta henne, för nu har dom ätit lunch. Och om hon inte blir mer förkyld, så ska hon få prova sova på dagis imorgon.

Skönt att det ordnade sig.

 

Eija

10 december 2008 11:32

Ja se där, det löser sig ju :D Va bra!! Sen är det nog bara bra att man kan komma med konstruktiv kritik, så de har en chans att förbättra sig. Hoppas att ni inte behöver byta för det hade ju varit väldigt frustrerande...

 

Egirl

10 december 2008 12:09

Starkt jobbat tjejen...

 

Lisette

10 december 2008 12:47

Bra att du stod på dig. Det finns ingen värre magsmärta än den som oron för ungarna kan ge. Ha en fin lucia!

 

Paula

10 december 2008 12:55

Tack. :-)

Lisette, men visst stämmer det. Man blir ju helt nipprig när man går och oroar sig för kidsen. Är kidsen trygg, då är man själv trygg med. :-) Ha en fin lucia du med.

http://lso.bloggagratis.se

 

Leen

10 december 2008 15:48

Bra att du sa till och att det löste sig hyfsat bra.

http://blogg.aftonbladet.se/18317

 

Kirsi

10 december 2008 17:04

Men gud så bra att du säger åt dom! inte alla som törs det... utan bara spelar med.. :)

 

Annelie

10 december 2008 19:48

Idag blev jag glad över vad jag läste! Men inte att Saga blivit sjuk förstås..huva!

http://annelieh.bloggagratis.se

 

Paula

10 december 2008 20:58

Annelie, javisst, vilken skillnad. :-)

http://lso.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ok. Till att börja med: livet känns så mycket bättre. Jag har börjat KBT, detta pga min låga tolerans för stress sen min ?gå in i väggen?- episod. Och min låga självkänsla. Och det har hjälpt! Bara att inse hur knasigt man tänker när man har låg ...

Jag har tagit en paus från FB. Av flera anledningar: Det tar för mycket tid, och man sitter jämt där och dumglor. Jag gör för många inlägg, och detta tror jag bidrar till att min make ?följer? mig där, och då anser sig uppdaterad och inte beh...

Jag är så glad att jag kommit igång ordentligt med träningen. Jag mår så gott av det. Under sommaren har det blivit 3 pass i veckan, men nu när jag har varit ensam har jag bara mäktat med 2 pass i veckan. Idag var det nypremiär på gymmet. Körde 2...

Ok, sen mitt förra inlägg har det bara varit en kamp för att klara vardagen. Ensam med en 8-månaders bebis, 2 hundar, ett hus och en kommunal budget att knåpa ihop. Och lägg därtill att bebisen håller på att skaffa en till tand och INTE sovit hela nä...

Länge sen sist! Jag har prioriterat familjelivet och semester. Sommaren började rätt knackigt. Det var en omställning för oss båda att bägge var hemma samtidigt. Jag tyckte väl att han skulle kliva fram och ta ansvar, och han tyckte säkert att ja...