Jisses vilket skönt väder!!

Vi har vart ute i nästan 2 timmar och åkt skriller med kidsen. Typ 1-2 plusgrader har det vart idag.  Himla nice.

Till och med jag hade skrillorna med idag och åkte med ungarna, frida börjar ju kunna ta sig själv så jag behövde knappt hjälpa henne alls, bara när hon hade ramlat.

Saga sov en stund i vagnen, sen satt hon och kollade på oss andra.

Men nu känner man sig lite trött av den friska luften. Och motionen.

Är ju lördag idag. Innebär en massa karra. *mums* Jag med min lågkolhydratdiet har verkligen längtat efter idag.

Vi ska äta ugnsgrillad kyckling med ris och grönsaker till middag idag, också det mums. :-)

Sen på kvällen måste jag sitta och kolla igenom alla anteckningar igen, är ju tenta iövermorgon. *panik*

Kanske skulle börja ta och läsa på inför tentan på onsdag också. *suck*

Ja ja, det får gå som det går. Jag gillar inte när tentorna är så nära varann, hade vart bättre med en på måndag och en på torsdag, så man hinner plugga på nästa också. Jag gillar inte tanken att läsa till bägge samtidigt, är så orolig att blanda ihop allt. Nåja, det blir nog bra. Skönt att får göra bort dom iaf.

Näpp, nu ska jag ta och chilla lite, och låta jennifer spela dator.

Ska härmed lägga ett nytt lagförslag till regeringen:

Barn ska härmed förbjudas från att klättra före deras vårdnadshavare fått i sig morgonkaffe, överträdelse till denna lag beivras med indragen lördagskarra.

Alltså, jag får hjärtsnörp.

Skulle precis till att hälla upp morgonkaffet i muggen när alla föräldrars sjätte sinne började larma i huvudet. Jag hörde ett ljud, som lät misstänkt likt som "rassel med ett pärlhalsband". Ingen fara i sig, men i mitt minne så kom jag ihåg att just detta pärlhalsband låg uppe på min mangel, och mangeln i sig står uppe på en köpmansdisk i storflicksens rum... *börjar ana oråd*

Hur kan halsbandet rassla då?? Visste ju att storflicksen var oskyldiga då dom satt vid köksbordet och åt frukost.

Så in rusar jag i barnens rum och där STÅR SAGA, UPPE PÅ köpmansdisken!!! Alltså, hon har  då tagit och klättrat på en pall, upp till köpmansdisken, och där stod hon, jättehögt upp i luften och rasslade med sitt kära halsband.

Hade hon ramlat därifrån, ja, då hade hon varit en fd Saga. *livrädd*

Alltså, jag har ju hört historier från Sagas pappas barndom. Diverse klättringar upp på hustak när nån var pytteliten bland annat. Måste vara hans gener. Måste vara det. För jag var ju supersnäll, och gjorde aldrig så tokiga saker. *host*

Alltså hon är inte ens 15 månader... Jisses.

Nu sitter hon dock jättesnällt med sina storasyrror och tittar på svampbobfyrkant, det är mina gener. *ler*

Men nog är hon mest sin pappas flicka, både till utseende och sätt. :-)

Näpp, en till kaffe så man lugnar sig.

-Men Mamma, varför blir du så upprörd när jag står på bilen?? Jag står ju jättestadigt här, hur stadigt som helst... Jag lovar att inte ramla mamma!

Kan man ringa 112 och be dom ställa en ambulans i "stand-by" utanför lägenheten?? Känns som att det behövs... *suck*

Nu ligger dock stunt-saga och sover. *pustar ut*

Tror inte att jag orkar plugga ikväll. Helt trött. *gäsp*

Godnatt på er.

Nu är alla kids hemma.

Har precis sett Wall-E för första gången, med ungarna. Nåjoo, nog var den väl ok.

Popcornen var bäst. *ler* Jisses vad Saga åt popcorn, helt sanslöst, hon var ju och gamade kring skålen jämt. *fniss*

Annars verkar just Saga vara på ett "hej-jag-vill-hamna-i-gipsvagga-humör", hon ställer sig upp på lära-gå-bilen. *ångest* Som bäddat för en olycka...

Man har ju hjärtat i halsgropen typ jämt, hon är ju som fan för att klättra.

Ja ja, får hoppas det går över.

Igår förresten såg jag Arn, den där sista filmen, riket vid vägens slut. APKASS!! Hujja, böckerna var ju så bra, och så denna misärfilm.

Hade jag vart Guilloo, giullo, helvete, hur stavas det?? Nåja, författaren till böckerna iaf. Ja, hade jag vart han så hade jag vart skitsur på dom som gjort den sista filmen. Huvva.

Näpp, nu Tv.

Nu är jag riktigt super-jävla-pissed-off!!

Varför??

Se:

Huven är totalt sönderhoppad, verkstadskillarna har inte lyckats få upp den ännu...

Ratten är söndermicklad och knäckt...

Från denna vy ser den inte så ILLA ut, men:

• Knäckt ratt, trasigt lås.
• Trasig framruta.
• Sönderhoppad huv.
• Ena dörren intryckt lås samt rispad.
• Taket repat med vasst föremål.
• Ena skärmen repat med vasst föremål.
• Stereon sönderbruten då dom inte fått ut den. (dom hade dock inte hittat fronten som jag gömt väl).
• Bilbarnstolen halvtrasig när dom flyttat den.

Och det är bara skadorna som syns, dom har inte kollat under huven ännu, inte heller under bilen där dom misstänker skador... Sen hade jävla idiotungarna öppnat takluckan helt innan dom lämnade bilen för att göra maximal skada. *arg*

Fiiii faaaaan för dom som BARA var ute efter att VANDALISERA min bil!!

Så jag har suttit och haft en liten moment i min bil, tagit lite adjö av den. Men det kändes inge bra att sitta i den längre, så totalförstörd som den var. Samtidigt så är jag ju så blödig så jag blir jätteledsen av det faktum att nu ska min bil få åka till bilhimlen, skroten alltså. :-( *snyft*

Var nog bästa bilen jag haft.

R.I.P Forrrden. I will miss u.

Får väl se hur det går nu. Killen på verkstan skulle räkna lite på bilen, och sen skulle folksam kontakta mig. Jag ville ju fan inte att den skulle lösas in, men med alla skador så förstår jag ju.

Det enda som jag kunde se att puckorna hade tagit från min bil, det var mina solbrillor, kul för dom då. Lycka till att hitta nån med samma synfel som kan ha dom, jävla nötter!! Ni lär ju inte ha användning av dom.

Nu önskar jag faktiskt att jag visste VEM/VILKA som gjort detta, för då JÄVLAR!! *morr*

Nä, lite kaffe så jag lugnar mig...

Nu får det vara nog.

Härmed ska jag gräva fram mitt köksbord under alla papper och ta ledigt från pluggandet för ikväll.

Jag ska unna mig fika, och ett bad.

Sådeså.

(visserligen kommer min eminenta hjärna inte att ta ledigt, den kommer att älta alla dessa begrepp och teorier ändå...)

Annars, så är jag en smula orolig. För en massa saker.

Sen saknar jag Mr M också, han dimper in i mitt huvud då och då och stör mina tankar när jag mitt uppe i viktiga rollteorier och socialisationsbegrepp... Sluta med det!! *fniss*  

Saga är nybadad och har på sig sina alldeles nya kläder. :-)

Sa ju att hon skulle bli supersöt i dom kläderna. *ler stolt*

Här med lära-gå-bilen hon fick av tomten.

Byxorna på dressen är lite långa, men annars är den alldeles superfin. :-)

Nä, om man skulle börja fundera på nån middag...

Bara inse att jag är en kärring. Jag är så blödig så hälften vore nog...

Har varit och hämtat hem Saga från dagis nu, hon fick äta lunch där. Jag satte mig och väntade i en soffa på att dom skulle komma från matsalen. In kommer en av fröknarna som ska lägga ut madrasser för vilan. Hon säger att Saga ätit jättemycket mat, och en smörgås också. Och att allt har gått hur bra som helst, hon har inte alls vart varken ledsen eller orolig, bara sett lite undrande ut lite då och då.

Och jag känner hur tårarna bränner bakom ögonlocken, men jag sväljer.

Jag är så glad att det har gått bra, min oro försvinner sakta från kroppen. Samtidigt vill jag bara gråta, gråta för att min lilla bebis blivit så stor.

(Saga uppe i borgen i lekrummet på dagis).

Sen kommer då Saga, från matsalen, inspatserandes som att hon aldrig gjort nåt annat. Fröken berömmer henne och säger att hon verkar så van nu, som att hon gått på dagis länge. När dom gick till maten ställde hon sig vant i ledet med barn med sin haklapp och gick som alla andra till matsalen, som att hon aldrig gjort nåt annat.

Jag tar upp Saga i famnen, hon klappar sina händer, sen går vi och klär på oss och går hem.

På hemvägen så bränner tårarna ännu mer.

I vagnen på väg hem från dagis sitter inte min lilla sötbebis längre. I vagnen på väg hem från dagis sitter nu en stor dagis-Saga, som minsann klarar sig själv nu.

Jag vill inte!!!

Jag vill inte att min lilla sötunge ska bli stor! *gråter*

Nu är den magiska spädbarnstiden över... Den kommer inte tillbaka.

Tårarna rinner och jag känner en enorm sorg över att ha förlorat min lilla bebis som blivit stor.

(Saga, mamma älskar dig så det gör ont ibland.)

Men i mina tankar kommer Saga alltid att vara min lilla bebis, vare sig hon vill eller ej. *ler*

Imorgon ska hon till och med prova vila på dagis. *snyft* Ska skicka med hennes padda som hon får ha som "snutte".

Varför går tiden så fort??