Nä, jag är lite ur form för tillfället känner jag. Har inte vart mig själv idag... Om jag reflekterar över idag så har jag nästan vart lite asocial. Har dragit mig undan hela förmiddagen idag, men jag mådde inte lysande alls. Satt hela förmiddagen och frös och gäspade. Var nästan på väg att kasta in handduken ett tag och gå hem från skolan... Men efter lunch så fick jag upp värmen i kroppen och allt kändes lite lättare.

Men det var en tung dag med föreläsningar från 8.15-16.25 *pust*

Som tur är så tycker jag ämnet är intressant, och om man jämför med för ett år sen, när vi hade samma föreläsare, då fick jag nästan lite panik över alla begrepp, ord och termer.

Idag hänger man ju med i alla medicinska begrepp och mycket kommer igen. Så med det sagt så inser jag att jag nog ändå lärt mig lite under året som gått, även om man känner sig lite som en nybörjare nästan jämt. :)

Sen tror jag att jag känner mig en smula ensam. Många jag känner har skaffat sig pojkvänner/Flickvänner, och med hösten och mörkret och kylan så saknar jag verkligen någon att krypa ihop i soffan med på kvällen.

Tänker tillbaka för 3 år sen... Snart 3 år sen. Då blev jag helt himlastormande nykär, och jag var så lycklig. *ler åt minnet* Jag gick bara och log mest hela dagarna tror jag. Och även om det inte gick som det skulle, så är jag glad iaf åt minnet. Och något helt underbart kom ju sen ett år senare när lilla Saga swooschade ut i världen.

Men ändå så är jag lite småirri över att jag inte lyckas med kärleken... iofs har jag "bara" hunnit med 2 seriösa förhållanden under mitt vuxna liv, men ändå. Varför ska jag vara så jävla bestämd och envis för?? Däri ligger nog mycket av problemet... Visst kan jag kompromissa, men vissa saker ruckar jag inte på. Och väldigt ofta säger jag: "....då är jag hellre ensam".

Och det är jag, ensam.

Ja, då får jag väl hoppas ändå att det liksom blir tredje gången gillt då... Det hade vart nice.

 

maria

1 oktober 2009 22:59

Det kanske löser sig, du är ju inte lastgammal (även om det inte är nån tröst precis)

 

Paula

2 oktober 2009 08:38

Ja, det löser dig säkert, så småningom. Och nää, det var ingen tröst. ;)

http://lso.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ok. Till att börja med: livet känns så mycket bättre. Jag har börjat KBT, detta pga min låga tolerans för stress sen min ?gå in i väggen?- episod. Och min låga självkänsla. Och det har hjälpt! Bara att inse hur knasigt man tänker när man har låg ...

Jag har tagit en paus från FB. Av flera anledningar: Det tar för mycket tid, och man sitter jämt där och dumglor. Jag gör för många inlägg, och detta tror jag bidrar till att min make ?följer? mig där, och då anser sig uppdaterad och inte beh...

Jag är så glad att jag kommit igång ordentligt med träningen. Jag mår så gott av det. Under sommaren har det blivit 3 pass i veckan, men nu när jag har varit ensam har jag bara mäktat med 2 pass i veckan. Idag var det nypremiär på gymmet. Körde 2...

Ok, sen mitt förra inlägg har det bara varit en kamp för att klara vardagen. Ensam med en 8-månaders bebis, 2 hundar, ett hus och en kommunal budget att knåpa ihop. Och lägg därtill att bebisen håller på att skaffa en till tand och INTE sovit hela nä...

Länge sen sist! Jag har prioriterat familjelivet och semester. Sommaren började rätt knackigt. Det var en omställning för oss båda att bägge var hemma samtidigt. Jag tyckte väl att han skulle kliva fram och ta ansvar, och han tyckte säkert att ja...