Ja, tänkte berätta om gårdagens "lilla" äventyr.

Som alla vet så är det svajnigt kallt här uppe i norr, och igår visade termometern på -20 grader. Och istället för att frysa fast i pulkabacken så drog jag och kidsen till byn och hälsade på mommo.

Det hela slutade i blodvite och en hel mängd svordomar på flera språk.

Varför?

Jo, för att o-intelligenta jag tappade nerverna och gick en match mot min bil som hade frysit till en liten isbit.

Jag hade varit förutseende och ställt in timern på bilvärmaren i flera omgångar före så att den skulle vara i allafall lite ljummen när vi skulle åka, men icket, givetvis hade säkringsfan löst ut, återigen. den gör det ibland, helst när man som mest INTE vill det.

Nåja, ut kom då jag och mina 3 eskimobarn, alla rejält påpälsade i kylan. Tur var väl det för ALLA dörrar hade frusit fast. Fick in barnen med en mindre mängd våld, men min egen dörr fick jag inte upp.

Som tur är så är jag ganska böjbar och behändig, så jag knölade in mig själv via passagerarsidan, ÖVER saga och hennes bakåtvända barnstol och in till förarplatsen för att starta bilen. Så långt allt någorlunda väl. Fick upp min egen dörr inifrån och skuttade ut för att ta lös motorvärmarsladden som ändå inte gjorde någon som helst nytta

Det var då allt gick så fel...

Sladdfan hade ju frusit fast i kontakten, vilket får mig att inse att det var nog fukt i den, vilket då gjorde att säkringen löst ut.

Nåja, den satt som limmad i bilen, sladden alltså, jag drog och försökte bända lös den men icket... Och finne som jag är så räcker ju inte tålamodet sååå långt, helst med tanke på att jag höll på att frysa stjärten av mig och hade fått hacka in mig i bilen i en kvart redan.

Sååå... Jag backade nån meter och gjorde ett "allt vad jag orkar för nu är jag less på denna jävla sladd-ryck", och det var effektivt, så till den milda grad att kontakten som suttit fast i bilen lossnade och flög som en projektil av massiv plast och is och landade rätt på min näsa. *AAAAAAAAJ*

Jag svor rätt mycket (tur barnen satt i bilen) samtidigt som jag virade ihop sladden. Hann precis sätta sladden i bilen när blodet började rinna rätt friskt från den misshandlade näsan.

Det hann frysa fast några blodpölar på bilen innan jag hittade våtservettarna i bilen, våtservetterna som nu var "is-servetter". Fick rivet lös några små stumpar av ispappret där för att knöla upp i båda näsborrarna för att få stopp på rinnandet...

Så där stod jag sen, näsan full i blodiga servetter och skrapade rutorna för att kunna ta mig iväg, är jävligt tacksam att ingen var ute då. När jag åter satte mig i bilen sa frida:

- Mamma, kommer det blod från din näsa?

- Ja, de gör ded, jag vill inde prada om ded!

Mommo såg förvånad ur när jag kom dit med fasttorkat blod runt näsan, jag vet inte om hon blev mindre förvånad när jag sa att jag hade bråkat med motorvärmarsladden... Den vann, kan jag konstatera.

Dagens lärdom: Gör inte så.