Vad gör jag vaken, skulle ju sova nu??!!

Nåja, det var inte det jag skulle skriva.

Nämnligen detta: Blev alldeles nu medveten om vad morgondagen verkligen innebär... (jättestor nervös klump i magen) Missförstå mig inte. Jag är inte ett dugg nervös över att återvända till skolbänken. Men däremot slog det mig att imorgon börjar ett nytt skolår. Vilket innebär att dessa 2 sista terminer kör igång nu. Och det i sig innebär att snart är man där, i mål. För hittills har då terminerna gått sjukt fort. När dom väl börjar så hinner man knappt blinka till så är dom slut. Härav min nervositet... SNART är jag FÄRDIG!! Vilket innebär att snart ska jag klara av att jobba som sjuksöterska. JAJKS. JAG??!!

Lilla Paula, fd cnc-operatör, fd taxichaffis, fd väktare... Öh?? Hur gick detta till?

Nåja, har mången gång fått fråga under resans tid: Känns det rätt?

Jajjomen, utan tvekan. Det är inom vården jag upplevt mest värdefulla ögonblick. Som första gången jag insåg att min blotta närvaro lugnade en patient. Ni fattar inte vilken häftig insikt det var. Jag KAN göra skillnad.

Men mest har jag hittills trivts inom psykiatrin. Där ser man verkligen vad viktigt det är med en god relation till patienterna. Kommer nog aldrig glömma "Min patient" på psykiatri-vfu:n. Vi fick en himla fin relation, och jag blev kallad för halvdoktorn. :) Det är nog inom psykiatrin jag vill jobba. Men vem vet, jag kanske känner lika starkt för nästa praktikplats. Slutpraktiken. huuga. Det börjar närma sig. :)

Men, det känns rätt. Har ännu inte fått uppleva nåt som skrämt mig eller fått mig på andra tankar, trots allt man sett. Jag kommer nog trivas vars jag än kommer att jobba.

Nu KÖR vi!! Sista året!!

Idag är sista dagen innan första dagen på sista året... Öööh, jo precis.

Och nä, jag mår inte bra alls. Fryser, trött, småfebrig. CRAP!!

Somnade till mitt på dagen också. Och sånt brukar inte jag pyssla med. Barnen satt snällt och tittade tv under tiden.

Nu har dom åkt till sin pappa. Snäll som jag är (JO jag KAN vara snäll) skickade jag med färdig middag till flickornas Pappa så han slapp laga middag åt sig själv efter jobbet. Det var en win-win situation, annars hade jag fått äta rester alldeles för många dagar. :)

Nä, om man skulle humpa ner sig i badet och försöka bli varm, sen blir det bara sängen/soffan som gäller.

Eller ja, morgon är det väl kanske inte, men vi har tagit en sovmorgon idag.

Jennifer hade feber igårkväll, och innan sängdags åkte jag på feber också. Men det var bara pyttelite, så jag hoppas det går över för oss båda.

Så idag blir bara en innedag för oss. Soffa och filt som gäller.

Annars hade jag en otroligt onödig sms-konversation igår. Herrejiiises. Eftersom att jag är så hemsk, så låt mig vara. På riktigt. I will not miss u. Inte alls. (och hela historien bottnar i att jag gjorde alla felen, as always, jag borde varit nöjd med att sitta och vänta medan du kom på om du var kåt eller kissnödig). Jajjomen. Eller inte. Surra skit och se vart det leder??!! Öh, nej tack. Jag är fortfarande inte lobotomerad, och jag gör fortfarande inte OM mina misstag. Om du gillar att upprepa dina misstag, så fine, men blanda inte in mig. Du är säkert en fin kille, om man sitter och håller med om allt du säger och är beroende av dig, men jag är inte det. Viss hade vi trevligt också, annars hade jag inte suttit och väntat på dig i 9 månader... Men som sagt, jag tänker inte vänta på dig en gång till. För i grund och botten, så är jag fortfarande reservtjejen för dig, hon som snällt satt och väntade på dig, tills du kom på att du inte ville ha mig. Klart som fan att jag har varit bitter och arg. Och blotta närvaron av dig gör mig arg. Att du vågar höra av dig efter 1 år??!! Vad trodde du? Att jag skulle rulla ut röda mattan och börja sitta och vänta på dig igen. Jag hoppas verkligen att du har fattat nu att jag VILL INTE ha NÅGOT med dig att göra. Du gjorde mig illa. Så hitta nån annan, snälla.

Så, nu är det över från min sida. Nog snackat om det ämnet. Vänder blad.

Går och tar en till kaffe tror jag. Det blir bra.