Jag ogillar att vara hemma från jobbet, och med denna månads utgifter känns karensdagen sur.... MEN... Även små finnar kan bli sjuka. Inatt har jag hostat hela natten. Och dagen har gått åt till att sova, äta glass och sova. Pratat ett par svängar med kollegorna också. Vet inte heller vad som är värst, hosta som f-n, eller ta cocillana och må dåligt men slippa hostan. Rex fick agera ledarhund på promenaden och leda mig på en liten sväng. Stackars hund. Han kommer och kollar till mig ibland. Hoppas raring kommer hem snart.

Idag var det äntligen dags!! Solen kom fram och så även motorcykeln! Så nu har jag för första gången i livet kört motorcykel. :)

Vi började med att jag körde på bilprovningens parkering. Lite övning på att starta och stanna och växla. Efter en liten stund tyckte jag att, nämen detta går bra, vi åker på en runda. Raring bytte om till skinnställ och tog fram sin hoj, sen får vi ut och körde. Till andra sidan, en sväng runt sjukhuset, upp till malmberget och lite kring stan.

Jag är förvånad över hur smidigt det gick. Kändes som att köra en STOOR moped. Men annars var det som att det satt i ryggraden med växling och koppling. Nu gäller det bara att öva så fort man kan, så man får in vanan på motorcykeln. Och lär sig hantera den smidigt. Den är ju rätt stor.

Hur som helst. KUL som F-N var det. :)

Annars då, så är vi rätt krassliga här hemma. Saga har ögoninflammation och snorar och har lite feber. Och jag hostar och snorar och är allmänt vissen. Förhoppningsvis går det snabbt över.