Idag har vi hunnit med mycket. På förmiddagen var jag och raring iväg och övade konbanor. Högfartsbanan gick bra... Men lågfarts... Helvete. Jag blir arg bara jag tänker på det.
Den är så orelevant... Varför ska man kunna köra en motorcykel i gångfart? Utan att sätta ner fötterna? För er som inte vet, så ska man börja med att svänga motorcykeln i en 90graders-sväng, bara det känns som en omöjlighet och det var redan där alla mina proppar brann... Sen ska man då i GÅNGFART köra motorcykeln, runt 4 konor och därefter vända på begränsad yta, och köra tillbaka konorna... Allt detta med en motorcykel som är byggd att gå betydligt snabbare. Vet inte hur ofta jag satte ner foten. Till slut satt jag på marken och grät i ren ilska och skrek åt raring att jag minsann skulle köra upp med en rollator, för den var byggd att GÅS med. (Kan inflika att raring tyckte det hela var lite kul och skrattade åt mina utbrott). Fy. Jag är inte känd för tålamod... Inte alls. Mina svordomar hördes nog rätt långt.

Nog om det.

Sen har vi pysslat hemma. Tjejerna har lekt, och hoppat matta. Grannflickorna har varit här också och de har kelat med kaninerna och försökt gå i koppel med en av dom.

Här ligger Frida och kelar med Lillan.

Sen byggde dom hinder och hoppade med Rex. Frida hade bra hand med honom och övade lite platsliggning och stanna-kommandot. Gick hur bra som helst. :)

Lillmatte och gohunden.

Under tiden barnen lekte så skurade jag altanen. Det behövdes. Passade på att städa källarvåningen också och skura bastun. Ja just det, dammsög övre plan också... Hade en halv gräsmatta inne. Det blir så när barnflocken springer ut och in hela dagen. :)

Nu på kvällen får jag och Jennifer och sprang onsdagsloppet. Hon är så duktig som orkar, och så kul att hon vill följa med på sånt.

Kan knappt fatta att hon blivit så stor. Nästa vecka ska hon vara på dagridläger hela veckan, så då lär vi knappt se henne. Hoppas hon får roligt iaf.

Väl hemma så ville Frida göra chokladbollar. Hon fick en kokbok i julklapp med enkla recept och bilder till alla moment, så jag behövde bara hjälpa henne med att skära det hårda smöret, så fixade hon resten själv. Dom blev supergoda.

Men nu känns det som att vi har gjort nog för idag. Nu blir det soffhäng och alldeles strax sängen för dom minsta. Själv kommer jag nog drömma mardrömmar om den där konbanan...