Liten, söt, ond...

Alla inlägg under oktober 2014

Av Paula - 31 oktober 2014 00:47

Jag ska försöka lägga gårdagen bakom mig. Även om jag är besviken. Men tydligen kan man inte som vän bortse från min rätt att rösta på vad jag vill, och tro på det som känns rätt för mig. Det hade tydligen varit okej, om jag BARA hade missnöjesröstat på SD, men det var inte okej att jag var aktiv medlem?!

Oj.

Demokrati någon?

Trångsynthet någon?

Dubbelmoral någon?

Kanske är det så att vi vuxit isär. Men att avsluta en vänskap på dom grunderna är lite udda. Nåja, det är trist, men livet går vidare.

Jag känner mig ändå trygg i att jag accepterar oliktänkande och demokrati. I slutet av dagen är vi alla ändå bara människor.

Och jag är ändå lycklig. Jag har min underbara familj. Med både tvåbenta och fyrbenta. Och mina vänner. Och underbara kollegor. Vad mer kan man begära? :)

ANNONS
Av Paula - 29 oktober 2014 19:17

Hej, jag heter Paula och är med i Sverigedemokraterna.

Nej, så är det inte.

Så här är det:
Hej, jag heter Paula. Jag är en rätt vanlig tjej. Jag är en Mamma, kollega, sambo/fästmö, vän, dotter, syster, faster, kusin och systerdotter...

Jag är hon som hälsar på dig i korridoren trots att jag inte känner dig, men jag tycker det är trevligt att hälsa när man passerar. Jag är hundägaren som gärna hälsar på andra hundägare. Jag är sjuksköterska och tar hand om dig, vem du än är, om du gjort illa dig. Jag är hon som går och ger grannen nybakta bullar om jag bakat, och jag är hon som gärna ställer upp om någon i omgivningen ber om hjälp.

Och jag är Sverigedemokrat.

Idag upptäckte jag att för vissa är det min politiska tillhörighet som är det enda som jag är... Allt det ovan kvittar. Jag blev av en okänd person kallad för fascist.

Det kan jag ta, det gör mig inget personligen. Men när en nära vän, sen många år tycker att det är obehagligt att jag är sverigedemokrat, då gör det ont även i mig. Jag vet inte vad mina vänner har för partitillhörighet, och jag har inte frågat. För i mina ögon är dom mina vänner. Samma vänner som jag gjorde bus med som liten, samma vänner som man berättade hemligheter och pratade killar med i tonåren. Samma vänner som man upplevt alla möjliga upptåg med. Dom är mina vänner, oavsett vilken färg, bakgrund, politik eller status dom har. Så tänker jag. Men är man sverigedemokrat, så är man sverigedemokrat. Kanske inte längre en vän.

Min åsikt är att alla har rätt till en åsikt, vilken den än är. Min åsikt är min, och länge har jag sympatiserat med SD, men det är först nu, när jag vågat visa min åsikt öppet och blivit medlem i SD som jag inte längre är något annat än en Sverigedemokrat. För kanske blev jag en helt annan person när jag blev medlem? Trots att min åsikt varit den samma innan...

Jag ångrar mig inte att jag blev medlem, trots att jag nu börjar se konsekvenserna. Jag är jag, den Paula som jag alltid varit. Jag är en Mamma, kollega, sambo/fästmö, dotter, syster, faster, kusin och systerdotter... Och förhoppningsvis även en vän.

ANNONS
Av Paula - 24 oktober 2014 19:04

Vi har blivit med hamster! En jättesöt tjejhamster som nya Lillmatte Saga döpte till Mina. Hon är så stolt över den nya kompisen och imorse fyllde hon på lite mat, och på eftermiddagen var vi och köpte ett nytt hamsterhus åt henne. Sen satt vi i soffan och kelade lite med henne, och jisses vad snabb hon är, man får hålla noga koll. :)


I övrigt, Mannen och hunden är på väg hem!! Som jag saknat dom. Jag ska kramas!! Massor.

Av Paula - 22 oktober 2014 00:07

Insåg fakta nyss. (Jag har mina moments).

Min Raring har varit på vift, med hunden, i en vecka nu. Så länge har vi inte varit ifrån varann på länge. Hemmet har känts tomt, soffan och sängen likaså... Men, en redig kvinna klarar sig själv och än har jag inte gnagt av mig armen (eller någon annan kroppsdel heller) i ren desperation eller saknad. Visst saknar jag dom båda, men dom verkar ha det kul på sitt lilla äventyr. :)
Och här kommer insikten: Jag har blivit gammal, klok och självsäker.

Ha ha, nä men seriöst, mitt självförtroende har varit rätt kasst always, men nuförtiden känner jag mig trygg i att jag faktiskt duger, och att bara för att min Raring åker bort så behöver jag inte oroa mig för att han ska byta ut mig. Det är en skön känsla och en skön insikt. En grundtrygghet som jag faktiskt saknat.
Jag duger som jag är, och jag är bra. På väldigt mycket. :)

Så, det var veckans tankestund.

I övrigt så har jag fått hämta hem min lilla häxa från fritids idag, dom hade halloweenfest.

Sen efter fritids så fick jag spendera kvällen i köket och i soffan själv då Saga tog med sig en kompis hem. Men jag fick iaf äta middag med de små busarna. :) inte illa.

Och nu är det endast 17 jobbtimmar kvar till ledigvecka och kvalitetstid med kidsen under höstlovet. :)

Av Paula - 16 oktober 2014 13:53


 

Inatt kl 01:09 för 7 år sedan såg Saga världen utanför mammas mage för första gången. Känns som igår, samtidigt som det känns som en evighet sen.

Från det där lilla pyret har det blivit en stor tjej. En tjej som idag älskar att pyssla. Lim, sax, papper och pennor är just nu hennes största intresse och varje dag tillverkas nya konstverk. I veckan fick jag ett konstverk, ett A4 som hon hade limmat fast en pappersficka på, och i den pappersfickan låg en liten lapp med texten: - MAMMA JAG ELSKAR DIG MYKE. 


Saga, Mamma älskar dig mycket tillbaka. Du är en fantastisk liten person. Snäll, godhjärtad, generös och dina diskussioner och åsikter ger oss många leenden. Din påhittighet är ibland fenomenal, som när du värmer godis i mikron eller bjuder grannungarna på sommarfest utan vår vetskap. Ibland får du mamma till att himla med ögonen och får upp hjärtfrekvensen till oanade höjder när du får för dig att klättra, och klättra har du gjort sen du kunde röra dig. Var och varannan dag när vi hämtar dig på fritids/skola så får vi höra om diverse småskador och bulor då du misslyckats i din klättring. Men du är sån, du vill upp, och inget är ett hinder. Du är 7 år idag och ofta får vi höra frasen "Jag vet redan allt det där!!" Det är din stående kommentar när du upplever att vi tjatar på dig... Och om du gör något som du vet att du inte får, så är den ständiga bortförklaringen "Oj, jag glömde". 

Du är aldrig långsint, om du tycker att vi tjatat på dig, så kan du visserligen tjura till i någon minut, men snart kommer du och sätter dina mjuka armar runt min hals, och då vet både du och jag att vi är faktiskt bästa vänner trots allt. 


Jag är din mamma och jag känner mig speciell och lyckligt lottad över att få vara din mamma. Vad du än hittar på, vilka knasiga upptåg och äventyr du må vara med om, så kommer jag alltid att älska dig. 


Grattis Saga på 7 års-dagen, sluta aldrig vara dig själv, och släpp inte den där självsäkerheten du bär på. <3




Av Paula - 14 oktober 2014 22:46

På förmiddagen var vi ute och gjorde vinter på gården, dvs plockade undan allt som skulle bort. Då fick Rex ett köttben av grannen.

LYCKA!

På kvällen däremot, då fick Lillan inspektera vardagsrummet, och Rex får ju inte äta upp henne, MISÄR! Så han gick in i sovrummet och surade.

Stackars Stövare som inte får äta henne... :)

Av Paula - 13 oktober 2014 09:06

I helgen har vi firat Saga som blir 7 år nu på torsdag. Massa fika, tårta och släkt och vänner som kom på besök. Hur trevligt som helst.

Fikat gick åt, och saga fick många presenter. :) Storasyster Frida suckade och stönade över alla presenter och önskade att hennes födelsedag snart också kommer.

Sötaste killen Jayzon sitter här i farmors knä. Saga och Frida hade gjort lappar till bordsplacering, och på Jayzons plats fanns också en lapp där det stod Jejson. Hur sött som helst. Kul att lilla kusinen med familj orkade köra hela vägen för att hälsa på. <3

Saga fick bland annat smink och nagellack när hon fyllde år, (hon samlar på nagellack). Hon och Frida sminkade på varann och såg lite överdrivna ut. Och naglarna var i alla möjliga färger.

Och om det nu mot förmodan finns nån PK-morsa som blir förfärad över att små barn får smink, så go ahead. Mina småtjejer gillar att sminka sig som lek, och dom gillar även att leka frisör och klippa håret på sina dockor... Och som kontrast till det så älskar dom även att klättra i träd.

Dom har fantasi som barn ska ha. :)

Det var helt enkelt ett mysigt kalas och en underbar helg. Men nu är det måndag, och Sagas nya väckarklocka ringde kl 7, då klev hon upp, kom in till vårt sovrum, gick runt sängen, kröp under mitt täcke och la sig på min arm och höll om mig. Då hade jag ingen lust att kliva upp, det var så varmt och gosigt att ligga där och kramas. Men men, vi samlade kraft , klev upp, och gick tillsammans ned hunden en morgonpromenad till skolan. Och jag kan ännu bli nästa tårögd när jag följer henne, kan inte greppa att min lilla bebis går i första klass. Hon har blivit så stor.

Av Paula - 9 oktober 2014 11:52

Ledig från jobb, då passar jag på att gymma svagmusklerna. Pust.

Presentation

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Liten, söt, ond... med Blogkeen
Följ Liten, söt, ond... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se