Gick till jobbet ikväll, och då hinner man fundera lite.

Kvällens tankar bestod i mig som person. Hur jag är och varför. Ibland dyker dom ledsna tankarna upp över att min barndomskamrat tagit avstånd från mig pga mitt medlemskap i Sverigedemokraterna. Hennes val, men ibland gör det ont och minnena över barndomen kommer. Sicken kul barndom vi hade. Tjuvrökte och lyssnade på kasettband. :)

(Och om du Jennifer läser detta, du får INTE börja tjuvröka!) 

Nå, har jag nu blivit en annan människa nu när jag är Sverigedemokrat?

Kanske jag helt plötsligt har börjat lyssna på vit makt-musik, rakat av mig håret och gör icke accepterade hälsningsfraser på stan?

Nä.

Jag är samma jag ännu. Går till mitt jobb som sjuksköterska, tar hand om alla patienter, för jag tycker om att hjälpa människor. Jag följer min dotter till skolan och till träningarna. Jag kelar och går ut med hunden och sköter om familjens övriga djur. Jag munhugger lite då och då med Raring när jag vill retas. Och jag lyssnar på all slags musik som spelas på radion och jag följer samma serier på tv som jag alltid gjort. Samma gamla jag.

Men lite skillnader har det inneburit.

Jag har läst mycket mer nu. Mycket politik. Grunder, ekonomi, lagar. Gått på utbildningar och möten och sammanträden. Allt på fritiden. Enda som ger arvode är sammanträdena i kommunfullmäktige och det är inga feta slantar. Som fritidspolitiker ger man oerhört mycket av sin tid, och får i gengäld tillbaka kunskap, debatter och högkvalitativ underhållning genom pajkastningen i kommunfullmäktige. (ibland/alldeles för ofta spårar det ur...)

Och nej, jag vill fortfarande inte sparka ut alla invandrare ur landet, det är inte därför jag är medlem i SD. Jag anser att migrationspolitiken är oansvarig. Vi mäktar inte med att ta hand om så många så snabbt. Men, det är inte heller mitt ämne i lokalpolitiken. Jag brinner för frågor inom socialnämnden. Sjukvård, äldrevård och frågor som rör skola och barnomsorg. Jag tycker det är fantastiskt roligt att jobba med motioner, att skriva, ta reda på fakta och i skrift argumentera för våra motioner. Allt detta tar som sagt tid, och på ett sätt kan man väl säga att det blivit mitt intresse. Många anser att som Sverigedemokrat är jag hemsk. Men denna hemska person som jag är har författat motion till kommunfullmäktige om att öppna fler korttidsplatser för personer som ej kan bo hemma längre och motion om att kommunen ska öppna OB-dagis så att även skiftarbetande föräldrar kan få barnomsorg. Det var väl hemskt? (Finns säkert någon som tycker det, alla är vi ju olika)

Jag vill helt enkelt påverka och förbättra. Med tanke på dom få mandaten vi har så är det en utopi. Men man kan iaf genom argument sätta ett litet finger i ögat på de som styr och på det sättet kanske få dom att bli varse om vad som kan förbättras.

Jag är jag, och det står jag för.

Och i mitt tycke är jag en alldeles bra liten människa. (Jag är visserligen partisk, men men). ;)