Liten, söt, ond...

Senaste inläggen

Av Paula - Måndag 3 sept 23:27

V23 nu. Kaos hemma. Bråk varje dag.

Jag upplever att maken har bara tid för sitt jobb och sitt fritidsintresse. Jag är gravid, hormonell och känner mig osynlig. Och med tanke på den ökade blodvolymen så är förmodligen dosen antidepressiva som jag står på alldeles för låg. Men jag törs inte höja den då det inte är bra för bebis.

Just nu vill jag bara fly. Jag vill vara ensam, slicka mina sår och börja bygga upp mitt eget liv igen. Jag vill ta hand om bebis själv. Jag vill inte känna längre att jag sitter och väntar på att mannen jag älskar ska ha tid för mig. Varför ser han mig inte? Varför bryr han sig inte? Inte ens när jag väntar vårt barn ser han mig. Det gör ont.

ANNONS
Av Paula - Lördag 25 aug 02:49

Jag vet att det är hormoner. Jag är i vanliga fall inte den som tar åt mig av saker sagda med glimten i ögat... men nu! Oj oj.

Jag önskar att maken tassar på tå, fjäskar 24 timmar per dygn och om inte det går så kan han bara vara tyst.

Googlade iaf på fenomenet och jag kan lugnt säga att jag är inte ensam om att vara lättirriterad och gravid.

Den enda som inte retat upp mig ännu. Det är Harry. Han är så bortskämd och så söt så man kan inte bli arg på han. När han kommer med lillnosen och ska pussas, då blir man bara kär. Kanske han kan lära maken hur man ska bete sig?

ANNONS
Av Paula - Fredag 24 aug 03:26

Oj?! Ett blogginlägg? Sådär 1 år och 4 månader sen sist. Men så kan det gå.

Jag tänkte kanske skaka liv i bloggen lite. Kör väl en snabb uppdatering iaf.

Jag är med barn! Inte nu någon fräck nyhet, då jag vetat om det i 4 månader nu. Men det är först nu det börjar kännas verkligt. I april pissade jag positivt på stickan, och sen dess har det varit en osäker väntan på om det ska gå vägen eller ej. Så jag har inte riktigt vågat tro på att det är på riktigt. Förrän nu. Nu känner jag den lille sprattla runt därinne varje dag.

3 år tog det av missfall och försök. Hann till och med precis bli beviljad IVF och skulle börja med hormosprutorna när nästa mens kom, men den kom inte. Det var en lång väg. Och därför har jag inte vågat tro på det. Under dessa tre år så var det helt klart värst när jag fick missfall dagarna efter vårt bröllop. Då satt jag och grät i gynekologstolen totalt otröstlig.

Men nu blickar jag framåt. Att börja om igen med barn, när förstfödda precis börjat gymnasiet. Nog känns det lite galet, men kul. Det kommer bli tufft. Mest på grund av att jag kommer till största del vara ensam (igen). Mannen kommer vara bortrest på jobb, så jag får reda ut bebis och hundar och hus på egen hand. Om bara reumatismen håller sig undan så kommer det nog gå vägen med strikta rutiner. Men en dag i taget och den tiden den sorgen.

Hur som helst så är han så välkommen när han väl behagar komma. Jag hoppas han kommer i januari, men risken finns att det blir ett decemberbarn till. :)

Just nu njuter jag varje kväll/natt av att känna dom bestämda buffarna inifrån livmodern. Det är nog den mysigaste känslan som finns. Att få börja knyta an till en ny liten person. Och det roliga är att alla barnen faktiskt blev glada. Lite bestörta, men uppriktigt glada över att få ett litet syskon. Det hinner gå över 11 år mellan senaste barnet och nykomlingen. Jag behöver nog gå en blöjbytarkurs för att friska upp kunskaperna. :D

V 22 just nu. Tiden flyger fram.

Av Paula - 1 april 2017 22:59

Alltså, nu är det såhär att jag har fått en bokning av kommunen till och med 31 augusti. Det är en lång bokning. Och det innebär att jag jobbar 7:45-16:30 vardagar. (Denna vecka har jag dock några dagar blivit kvar längre)

Och, det är både bra och dåligt.
Jag trivs, och det är skönt med rutiner. Jag sover bra, men är trött på morgonen och längtar jämt efter sovmorgon. Och det känns som att man hinner ju inget annat än jobba. Och sen har man jättemycket att göra ikapp på helgen (städa, umgås med familjen, tvätta ikapp osv).

Men men, det är väl en vanesak.

Nu är det iaf helg, och det har varit fullt upp. Raring är bortrest och det är bara jag, Saga och Rex hemma.

Idag började morgonen med strömavbrott kl 06. Då vaknade jag. Insåg sen att koka kaffe blev svårt, så efter frukost gick jag med hunden till macken och köpte färdigt kaffe. Kl 11 kom strömmen tillbaka.

Sen for jag och Saga ut med skotern. Och eftersom jag är ny på skoter i denna stad så är det lite svårt att hitta till alla leder vilket idag innebar att vi körde en liten bit i skogen och körde fast...

Det tog en timme att gräva och joxa, men till slut kom vi lös, och då var vi sjöblöta och trötta och körde hem. Men vi hann i alla fall se några skidåkare på dundret runt. Vi var riktigt nöjda att vi redde ut situationen.

Mitt på dagen såg jag också Malmö förlora första semin.

På eftermiddagen, när jag hade skjutsat Saga till hennes kompis tog jag ut Rex på en runda. Underbart väder!


Och på kvällen fick jag agera frisör.

Saga ville bli av med sin bångstyriga frisyr.

Nu är jag rätt trött, efter alla aktiviteter och att jag suttit med deklarationen ikväll. Blir skönt att lägga sig.

Av Paula - 24 mars 2017 18:33

Idag:

Varit i domkyrkan i Lund och spanat. Supervacker! Vi tände ljus och stannade upp lite.

Sen...

Begav jag ut mig på joggingrunda. Jättekul och kuperad terräng.

Jag tog den gula slingan på 5,1km. Supervarmt! +10 grader i skuggan.

Sen blev det ännu bättre!

Ja, det känns trist att man ska börja rulla norrut imorgon...

Av Paula - 22 mars 2017 14:58

Jag och Raring är på semester. Eller rättare sagt, vi kombinerar ett dop med långledighet i södra delen av landet. Otroligt skönt att vara iväg och få umgås.

Vi stannade i Ö-vik och spenderade en natt på vägen ner. Och nu är vi i Malmö hos svärmor.

Helt underbart väder har det varit idag.

+9 grader och sol.

Man ska inte klaga.

Idag ska vi ha en soft dag. Och bara vara. Imorgon blir det att dra vidare till nästa ställe. Synd bara man bor så långt härifrån. Det blir inte ofta att man åker ner.

Men vi passar på och njuter nu när vi kan.

Av Paula - 14 mars 2017 21:10

Jaa, vad ska man säga...

Igår, otaggad och smått less satt jag 10 timmar på fullmäktige. Och jag kände att fy, nu lägger jag av med politiken. Det tar sån tid... MEN när våra 4 motioner debatterades så sprakade glöden till igen. Så jag kanske bara är i en svacka just nu. Vi får se.

Men trött och hungrig var man när man kom hem.

Idag har det varit jobb som vanligt, och efter jobb blev det laga mat, sitta i telefonkö i onödan i en halvtimme, sen tog jag premiärjoggingturen efter en månads uppehåll... det var tungt, men nu hoppas jag att jag kommer igång bra igen. Jag var ju så bra på gång innan, och så blev jag sjuk. Typiskt. Men nu är jag frisk, så nu jäklar!

I övrigt så ser jag fram emot nästa vecka! Ledighet!!! En hel vecka!

Av Paula - 12 mars 2017 19:15

Ja, söndagen är här...

Helgen har vart lysande!
Började fredagen med att ta en tur efter jobbet med skotern. Kanonväder och Frida och Saga fick bra plats på skotern bakom mig.

Sen kom lördagen och jag (som nu jobbat dagtid i 1,5 månad) lackade ur på det faktum att jag MÅSTE läsa handlingar till fullmäktige under helgen. Helgen är numera helig, då vardagarna är fulla med jobb. Frågan är om det är värt det? Jag vacklar... kanske hoppar jag av mina politiska uppdrag efter nästa val, men nu är det bara att bita ihop.

Lördagen såg vi också Luleå torska... och sen var det mello.

Söndag då...

Frida åkte bussen hem och jag började dagen med att skotta garagetaket.

Sen for jag och Saga ut på skotertur.

Jätterolig tur, och vi hittade till macken så vi kunde tanka. Hon trivs bra på skotern bakom mig.

Det som är anus idag då: Jag har fått sån jävla nackspärr!! Aj!! Stundtals jävla grinfärdig har jag varit. Poop.
Hoppas det går över.

Presentation

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Liten, söt, ond... med Blogkeen
Följ Liten, söt, ond... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se