Liten, söt, ond...

Senaste inläggen

Av Paula - 8 oktober 2016 06:20

Igår lämnade vi Bangkok bakom oss.

Kvällen innan besökte vi deras skybar, för att ta en titt på utsikten.

Det är rätt märkligt att lilla jag som är höjdrädd vågade ge mig upp där. Men när man är så högt upp (64:de våningen) så tappar man höjdgreppet lite. Allt är så litet där nere så det känns bara overkligt. Visst, jag stod inte vid räcket och tittade ner, utan jag tittade mer kring horisonten. Fin utsikt med alla stadsljus i natten.

På natten fick jag då en sån sjuk feber och frossa så jag sov nästan ingenting. Gårdagens resdag var väldigt tröttsam. Köpte mig lite inhemska Ipren då jag kände att mina alvedon räckte inte riktigt till.

Och det funkade. Ingen mer feber idag. Inte än iaf. Däremot har magen lagt in en strejk. Kanske dags att ta lite dimor.

Men det var väldigt skönt att komma fram till Khao Lak och ett lugn. Lågsäsong, inte packat med turister och jag känner att nu kan man börja slappna av och njuta av semestern.

Vi fick ett väldigt fint bemötande på hotellet där de pyntat fint åt oss och ställt fram kylt vin.

Man blev nästan lite rörd.

Vi tog ett dopp igår när vi kom fram även om det regnade lite. Fantastiskt skönt med poolaccess från rummet.

Idag ska vi strosa ner till havet och titta lite. De avråder från bad där just nu pga manetlarm. Men en promenad för att se havet blir mysigt.

ANNONS
Av Paula - 6 oktober 2016 13:14

Idag:

Sovmorgon! Hur skönt som helst.

Och frukostbuffén var sinnessjuk! Så mycket mat?! I alla olika varianter. Höll mig mätt hela dagen.

Sen blev det en taxi till Royal Grand Palace.

Så mycket guld och dyrbarheter! Allting innanför höga vita murar!

Givetvis blev vi lurade innan palatset av en välvillig (läs:illasinnad) inhemsk som utanför palatset påstod att palatset var stängt och att vi kunde under tiden vi väntade på att det skulle öppna åka på en båttur i kanalen för endast 4000 baht. Typ en svensk tusenlapp. Vi hann åka med tuktuken en stund till hamnen innan vi insåg att vi blivit något lurade. Så vi fick gå en promenad tillbaka till det alltjämt öppna palatset. Och vi lärde oss att inte lita på det trevliga folket på gatan.

Nu vilar vi lite så vi orkar gå på skybaren ikväll. :)

ANNONS
Av Paula - 5 oktober 2016 14:48

Ja nu är vi iväg!

Känner att min hjärna är helt uppfuckad.
Först ett kommunfullmäktige på 8 timmar. Sen en bilfärd på 25 mil där jag mest kände fruktansvärt dåligt samvete att jag skulle ut och resa utomlands utan kidsen. Inte gjort det innan. Plus en massa saknad.

Vaknade upp tidigt på tisdag på Clarion hotell Sense i Luleå, och därefter började den långa färden mot Thailand. Planet lyfte 14:45 från Arlanda, och eftersom vi åkte framåt i tiden så landade vi i Bangkok 05:40 på onsdagen. Idag alltså?! Huj, jag är helt dagvill nu.

Lååååång resa!

Vår vy från 24:de våningen på Hotell Lebua State Tower Bangkok.

Vi har sovit ett par timmar, och nu har vi spenderat eftermiddagen på stan. Åkt TukTuk och spanat in en del shopping.

Alltså! Jag vill köpa iaf 3 nya väskor. Minst! Köpt en present till lillbarnet som fyller år och även ätit supergod mat.

Tillbaka till hotellet gick vi, och det blev en lång promenad.

Nu är frågan om vi orkar gå ner och ta ett dopp i poolen. Eller gå upp i skybaren på 60:nde nånting våningen. Eller om vi bara tar ett bad i vårt luxuösa badkar i sviten?

Får fundera på saken.

Ska iaf bli skönt att få sova en hel natt i en säng sen. ?

Av Paula - 30 september 2016 20:02

Ja, idag gjorde jag min sista dag som sjuksköterska på Kommunen för denna gång. 


Och, det är skillnad på hur man behandlar anställda som arbetsgivare. 


Som exempel kan jag nämna: 

Jag jobbade natt i 2,5 år på samma ställe. När jag skulle sluta så bjöd JAG på tårta, och efter det sattes det in fler skift på mig. Inget tack, inget lycka till. INGET. 


Och nu, jag har jobbat 2 MÅNADER som bemanningssjuksköterska, och inte nog med att jag fick vara med på en friluftsdag (!!) så bjöd chefen idag på fika åt mig och mina kollegor för att det var MIN sista dag. Efter bara 2 månader?! Dessutom fick jag personligen höra att jag var uppskattad, att jag hade gjort ett bra jobb och att jag var välkommen närsomhelst tillbaka om jag ville ha en tjänst. DET värmer. Det sägs mycket negativt om kommunen jag bor i, men sånt där upplever jag som positivt. Det är så man lockar folk. 


Visst känns det trist att det var sista dagen. Men nu har jag ju bestämt mig för att jag ska testa frilansa som bemanningssjuksköterska ett tag och testa det livet. Men det bemötandet idag, och dessa 2 månader, gör ju att jag absolut har en bra bild av kommunen som arbetsgivare. Men givetvis vet jag ju att det är personbundet också. Sist jag slutade på kommunen fick jag en utskällning. :D Men då var det en annan chef också. 


Nu är jag då ledig i hela 3 veckor innan nästa uppdrag kör igång. Och då blir det 9 veckor åt landstinget, på medicinavdelningen. Sen får vi se vad som händer. 


OCh nästa vecka flyger jag och min man utomlands för vår bröllopsresa. Jag har funderat varför jag inte har resfeber, och varför jag inte är sprallig och förväntansfull... Men det är för att jag är inte så sugen på att åka. Jag är sugen på sol och värme, men jag är rädd att jag kommer känna mig ensam på andra sidan jordklotet. Ensam utan mina barn... Och ensam utan min man. (för han har bara ögon för sin Ipad). Tragiskt men sant. 


Nåja, jag ska packa med löpardojjorna, så jag får väl jogga på morgonen och sola och bada ensam hela dagarna. För min man tål inte sol, och han älskar sin Ipad över allt annat. (Som exempel kan nämnas igår när jag meddelade att jag ville kela, och där låg jag nyduschad och fräsch, och han väljer att lägga sig ner bredvid mig OCH ta fram sin Ipad....) Självförtroendet stiger ju knappast efter något sånt. Och nej, jag är inte anskrämlig och ful. Inte sist jag kollade i spegeln iaf. 


Men, jag älskar honom. Jag önskar bara att jag fick känna samma tillbaka.Jag är en kvinna. Med känslor. Och jag vill känna mig åtrådd, typ nån gång per sekel. Nu är det många år sen sist jag kände det. Typ en 10 år sen sist. 


Jag tänkte på det när jag var ute på promenad. Man får aldrig det man vill ha. Man får fan nöja sig med det man har. Så är det. Förhoppningsvis hittar jag någon att umgås med på andra sidan jordklotet i 2 veckor. Annars kommer jag ha fruktansvärd hemlängtan efter barnen. 

Av Paula - 22 september 2016 19:45

Jag har kommit till insikt.

Jag gillar inte dagtidsjobb.

Punkt.

Efter över 2 års nattjobb så såg jag framemot att gå dagtid och sova i min säng om natten...

Men efter 8 veckor med dagtid så inser jag att jag tänkte fel. Jag har ju sagt upp mig från min tjänst och testar livet som bemanningssjuksköterska på heltid nu, och snart är mitt dagtidsuppdrag på kommunen slut. Och nu väntar 9 veckor natt på landstinget och jag längtar!

För livet blir så inrutat med dagtid... Man jobbar, äter, går ut med hunden, tränar, är på barnets träning och sen sover man och nästa dag gör man om allt. Och helgen är ungefär lika lång som en kisspaus...

Nä tack. Jag jobbar hellre natt.

Till och med min söta Saga gillar när jag jobbar natt. Hon längtar också! För det är skönt när mamma kommer hem på morgonen och äter frukost med henne. Och det är skönt att mamma ligger hemma och sover när hon kommer hem från skolan.

Men nu är det dags att kliva upp från läktaren och ta hem det trötta barnet för kvällsfika ihop innan det är godnatt för idag.

Av Paula - 2 september 2016 20:38

Fullt upp som vanligt!

Jobbat, haft styrelsemöte igår, bokat hotell och resa idag, klippt gräset osv...

Oktober blir en hektisk månad. Bröllopsresa, jobb, sen konferens i Västerås och eventuell resa med kidsen. Kommer knappt vara hemma.

Skönt! Man behöver åka bort ibland!

Och denna helg tänkte jag försöka hinna måla ena fasaden på huset. Såvida det inte regnar.

Då vet ni!

Av Paula - 25 augusti 2016 21:33

Jag vet att jag inte bloggat på länge. Jag ber om ursäkt!

Nä, men grejen är denna:
Jobb, andra prylar, och jobb, och försöka komma i bikiniformen.

Så, efter mycket om och men, så är bröllopsresan bokad! Wohoo!!

Det ser jag fram emot.

I övrigt så är jag nervös. För jag har saker på gång. Så nu ser vi om det klaffar?
Friskt vågat hälften vunnet?

Så är mitt liv just nu.

Av Paula - 9 augusti 2016 21:04

Att vara nygift är just nu detta:

Jag jobbar.

Den nyblivna maken jobbar.

Och när han inte jobbar så bråkar han med hemmanätverket i timmar varje dag.

Är det då moraliskt rätt av mig att ta halva pengarna och boka en egen bröllopsresa?

Min dröm var annars att vi två skulle vara mysiga och tillsammans boka en resa, då planen är att vi ska åka i oktober... Men jag inser väl kanske att vår bröllopsresa var mindre viktig.

Så kan det gå.

Presentation

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Liten, söt, ond... med Blogkeen
Följ Liten, söt, ond... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se